För länge har jag stått och knackat på samma dörr.

Jag har tusen nycklar men ingen verkar passa.

Alla är lika onödiga, idiotiska och kassa.

 

Det kommer aldrig bli som det var förut,

Förut när jag trodde på en evighet utan slut.

Men allt som har en början har ett slut.

Även kärlekens band har en knut.

 

Jag undrar ibland hur länge vi skulle ha varat.

Vilka hinder och vilka gupp vi skulle ha klarat.

Hur många dagar som skulle ha passerat,

Hur många månader, innan allt skulle ha raserat.

 

Det är svårt att sätta sig in i nya banor,

Försöka glömma alla gamla vanor.

Hur jag brukade vakna när du kallade,

Eller att glömma alla känslor du framkallade.

 

Vårt skepp har seglat, vårt tåg har gått,

Du steg på och nya höjder har du nu nått.

Jag missade det och är kvar där du lämnade mig.

Att du kunnat fortsätta men inte jag, det är ett helvete i sig.

 

Det kommer aldrig bli som det var förr,

Men nu har jag äntligen funnit nyckeln till min dörr.

Fyra ord som ska följas, konsten att släppa taget.

Att ta sig i kragen och för en gångs skull tänka på jaget

  

Lilla vännen, ingen gillar dig. 
- Men när ska du själv inse det? 

Saknar tiden då du var säker på mig, 

Saknar tiden då jag visste att du var den rätte.

jaja, festat hela helgen och träffat Ollie ;D

kulkul,

vet inte vad jag ska skriva.

ska kanske flytta hem till pappa men bara om jag håller på våra villkor, 

håll tummarna! 8D<3

humöret är inte på topp för alla saker som hänt dock...

aja, 

hooj ;*

ser fet ut på bilden ;o aja xD