Som en fjäril vars vingar har slutat slå.
Som en fågel vars sångröst har tagit sin sista ton.
En piano utan tangenter.
En gitarr utan strängar.

En kropp utan själ.
Känna sig kvävd av sin egen existens.
Känna snaran dras alltmer runt sin hals.
Att från en sekund se allt becksvart till att nästa se allt bländvitt.

Finna en väg ut, ett sista rop på hjälp.
Se bortom denna värld.
Känna sig missplacerad.
Känna sig överflödig.

Finns det något värre?

Sträcka ut en hand och veta att någon tar tag i den.
Tar tag om den och aldrig släpper taget.
Som två kedjor sammanflätade.
Tills döden skiljer oss åt.

En kropp med själ.
Känna sig älskad av någon annans existens.
Känna kärleken kväva dig till kanten av extas.
Att från en sekund se allt becksvart till att nästa se allt bländvitt.

Hitta en väg, en väg att dela.
Se bortom denna värld.
Känna sig precis rätt.
Känna sig behövd.

Finns det något bättre?

♥

Igår stack man in till malmö för man skulle träffa Danne och massa andra men det blev inte riktigt så för saker hände men jaja,

förlåt.

idag är ingen bra början heller men jaja,

jag ska väl bara ta det lugnt idag och säkert åka in till malmö :)

hooj ;*